Landsbygdsutvecklingsstrategi 2020-2030

Målet med landsbygdsutvecklingsstrategin är en levande landsbygd med boende och byggande, servicepunkter, kommunikationer lokala samlings- och mötesplatser, företagande och näringsliv samt kultur, fritid, turism, skola och omsorg.

Utvecklingschefen har vid möte med ledningsutskottet 2018-03-07 informerat om den landsbygdsstrategi som kommundirektören fått uppdraget att arbeta fram. Målet är en levande landsbygd och strategin ska tydliggöra vad detta står för inom bl.a. områden som boende och byggande, servicepunkter och kommunikationer. Utgångspulnkter är kommunens vision, den regionala utvecklingsstrategin, kommunens översiktsplan länstransportplanen mm. Strategin utarbetas tillsammans med representanter för olika geografiska områden med olika bakgrund i fråga om ålder och verksamhet.

Inledning

Denna landsbygdsstrategi skall fungera som en gemensam vägvisare för Nora kommuns långsiktiga arbete att skapa hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden. Kommunens övergripande mål för landsbygden är att göra det enklare att bo, verka och leva där. Vision och mål och målområden som gäller till 2 030. Bilaga 1: Vision, övergripande mål, översiktsplan och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) för Nora kommun

Det ska finnas förutsättningar att bo såväl i Noras tätorter som på landsbygden, med en bra servicenivå. Landsbygdsstrategin ska beskriva inom vilka områden som Nora kommun kommer att rikta fokus för att uppnå en hållbar utveckling i hela kommunen.
Perspektiven i programmet är kommunala, men arbetet kommer också att genomföras i sammanhang där kommunen inte har rådighet. Allt som står i detta program är därmed inte ett kommunalt ansvar utan arbetet präglas i hög grad av dialog mellan medborgare, företagare, myndigheter och andra organisationer. Samverkan, samarbete och underifrånperspektiv är nödvändigt för att uppnå en god landsbygdsutveckling.

Syfte och mål
Syftet är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens alla verksamheter och organisation.
Det övergripande målet är att kommunen fram till 2030 har skapat ett arbetssätt för landsbygdsutveckling.

Arbetssätt
Hösten 2018 anställdes en projektledare med uppdrag att vara en del av skrivandet av strategin.

Projektledaren har bla omvärldsbevakat och kartlagt vilka kommuner som har gjort ett landsbygdsprogram, samt inventerat material och föreningar etc som rör landsbygden (Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket etc).

Referensgrupp

I utarbetande av landsbygdsutvecklingsstrategi för Nora kommun ingick bildandet av en referensgrupp. På Bygderådet bestämdes att en grupp om c:a fem ledamöter med olika geografisk hemvist och bakgrund var lämplig, varefter förslag på tänkbara deltagare inlämnades till kommunen. Referensgruppen har samlats fyra gånger sedan september 2018. Meningen var att ha månatliga möten (i början tätare) men tack vare att representanterna deltar som ideella personer på sin fritid, så har en del av mötena blivit inställda. Två möten har skett med en av representanterna som har speciell kunskap angående statistik och landsbygdsutveckling. Gruppen beslutade att det enbart skulle ges information samt kallas till möte vid behov.

Styrgrupp
Det har även tillsats en styrgrupp bestående av kommunchef, utvecklingschef, socialchef, utbildningschef samt projektledaren.

Inventering
Uppdraget att göra en inventering av befintlig service på landsbygden och utifrån det skriva en landsbygdstrategi har även inneburit att Nora kommun har blivit synlig i strategiska sammanhang där det är viktigt att finnas med som landsbygdsutvecklare. Det har skapats nätverk och kontaktytor med länsstyrelsen, kommunerna i länet och Region Örebro län, Leader Bergslagen etc. Bygderådet är också en mycket viktig utvecklingsgrupp som landsbygdutvecklaren har gott samarbete och dialog med. Man kan säga att det inte bara handlar om att skriva en strategi utan att ”bygga” ett långsiktigt förtroende och samarbete med befolkningen på landsbygden.
En inventering av befintlig service på landsbygden har genomförts i form av möten med alla byalag/bygdegårdsföreningar samt genom en enkät som har skickats ut till dessa.
Ett av resultaten av inventeringen, var att det behövdes åtgärder på de föreningsägda badplatserna. I samarbete med fastighetsstrategen har det utformats nya rutiner och ny struktur för framtida behov.
Sammanställning enligt enkät.Bilaga nr 2
Föreningsdrivna badplatser & rastplatser, åtgärder.
Bilaga nr 3

Omvärlden

Globala förändringar och trender påverkar samhällsutvecklingen på lokal nivå. Därför är det viktigt att uppmärksamma pågående trender och förändringar.
Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och andelen förväntas öka. Även om urbaniseringen inte är en ny företeelse så går denna process snabbare och snabbare och allt fler resurser koncentreras i och kring städerna. Många städer har kommit att bli viktiga nav för ekonomi, politik, kultur och miljöfrågor. Städernas snabba tillväxt innebär också utmaningar såsom buller, luftföroreningar, trängsel, segregation, ökat tryck på offentlig service och stigande bostadspriser.
Befolkningen i västvärlden blir äldre och äldre samtidigt som barnafödandet minskar. Sverige har, och kommer att få ett allt större underskott av människor i arbetsför ålder. I Sverige är det framförallt den yngre generationen som flyttar till städer vilket leder till en åldrande befolkning på landsbygden. De många nyanlända som kommer till Sverige behövs för att få en bättre balans i åldersfördelningen, framför allt på landsbygden.
En allt mer globaliserad värld med ökad handel ställer nya krav på samhället. Ökade flöden av människor, kapital, varor och tjänster har lett till framsteg inom kommunikation, transporter och informationsteknologi. Avfolkningen av olika landsbygder kan ses som ett led av globaliseringens drivkraft.
Samhället har blivit än mer digitalt vilket förutsätter att företag och medborgare har tillgång till bredband oavsett var de bor. IT-samhället har förändrat hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, agerar som konsumenter och interagerar som människor.
Enligt FN:s klimatpanel förväntas klimatet bli varmare vilket kan försämra förutsättningar för livsmedelsproduktion och sötvattentillgång. Detta innebär att jordbruksmark kommer att bli en ännu viktigare resurs i framtiden.
Sverige kommit långt när det gäller djurskydd och miljöhänsyn. Trots detta minskar självförsörjningsgraden, mycket beroende på den globala marknaden

Källor:
www.vinnova.se/sv/Om-Vinnova/Vinnova-och-omvarlden/Samhallsutmaningar/
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Europa-blir-aldre/
www.migrationsinfo.se/befolkning/invandring-och-en-aldrande-befolkning/
www.regeringen.se/contentassets/cb06e1fb555a4c22bc6ec7dbf9449cdd/strategiska-trender-i-globalt-perspektiv---2025-en-helt-annan-varld
www.vinnova.se/sv/Aktuellt--publicerat/Webb-tv-arkiv/Informationsfilmer/VINNOVAs-samhallsutmaningar-Informationssamhallet-30/
www.ipcc.ch/pdf/reports-nonUN-translations/swedish/ar4_syr.pdf
www.lrf.se/globalassets/...och.../nationell-livsmedelstrategi-2015-29-april.pdf

Landsbygden står inför en hel del utmaningar men erbjuder också unika och eftertraktade möjligheter. Att en levande landsbygd är viktigt ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv kan understrykas av det faktum att både land och stad är beroende av resurser som landsbygden tillgodoser samhället med. Livsnödvändiga råvaror i form av material, energi och livsmedel kan nämnas som exempel. Landsbygdens utveckling är därför en fråga som berör samhällsutvecklingen i stort.

Beskrivning av befintlig kommunal och offentlig service

Nora kommun Bygderåd
Nora kommuns bygderåd representeras av medlemmar från 15 byalag, fyra hem- och bygdegårdsföreningar och en utvecklingsgrupp, där ingår också sju representanter från kommunen både politiker och tjänstemän. Rådet träffas 4 gånger/ år och Nora kommun är sammankallande.
Syftet med rådet är att få ett samarbete föreningarna emellan, användas av kommunen som remissinstans, rådgivare samt att föra en dialog angående aktuella frågor som rör landsbygden.

SBB (Samhällsbyggnad Bergslagen)
Samhällsbyggnadsförbundet i Bergslagen
Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen är bland annat ett tekniskt kommunalförbund som arbetar inom områdena Gata/Trafik, Park/Skog/Naturvård, Idrott, Lokalvård, Vatten och avlopp samt Återvinning. Förbundet är ett samarbete mellan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner och startade 2003. Idag är det 170 anställda, och huvudkontoret finns i Pershyttan, Nora.

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Bergslagen
Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen och Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen är en myndighetsnämnd och gemensam förvaltningsorganisation för de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora.
Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen arbetar med
• miljö- och byggfrågor
• fysisk planering
• livsmedelskontroll
• energi- och klimatrådgivning
• kart- och mätningsverksamhet.
Förvaltningen har Lindesbergs kommun som värdkommun

Lokaler och fastigheter
Nora kommun har en fastighetsstrateg anställd som är ansvarig för bla skötsel av lokaler och fastigheter.

Turism
Nora erbjuder kultur- och fritidsaktiviteter. Det handlar om allt från konst, teater, bibliotek, turism, mötesplatser, bad, idrott, föreningsliv och friluftsliv.

Nora är en riktig kulturell pärla med många aktiva kulturarbetare, trästaden, hyttor och gruvor, veteranjärnväg och den levande landsbygden. Det finns 18 naturreservat och många fler områden med vacker natur där du exempelvis kan vandra eller paddla. I Pershyttans Bergsmansby finns Örebro läns enda kulturreservat.

Näringsliv i Nora
Nora kommun arbetar i nära samverkan med det lokala och regionala näringslivet, samt håller en aktiv och nära dialog med företagarna kring den framtida utveckling i regionen. För näringslivets räkning bevakas och utvecklas kommunikationer och annan infrastruktur.

På webben finns information om lediga lokaler, industrimark, starta eget-information, företagsregister, fakta om näringslivet i Nora samt nyhetsbrevet till företagare. I Näringslivsrådet utvecklas kontakterna mellan företagare och kommun.
Nora kommun har tagit fram Näringslivsprogram 2020. Det berättar om övergripande, strategiska frågor kring näringslivets utveckling. Läs mer i Nora kommuns Näringslivsprogram.
Nora kommun har en näringslivsutvecklare anställd.

Kulturskolan
Nora Kulturskola startar verksamhet hösten 2019 med dans, teater, musik och bild. Man vänder sig till åldrarna 4-19 år.
Verksamheten kommer främst att bedrivas på fritiden men kulturskolepedagogerna kommer också att besöka alla åk 2 för stråkklassundervisning och alla 4-5-åringar i förskolan med musiklek. Kulturskolan kommer att ha sin verksamhet i olika lokaler i centrala Nora; dans i Allaktivitietshuset (G:a Windahls), teater på Nora Teaterbiograf, bild i Karlsängskolans bildsal, gitarr, bas, trummor i Karlsängskolans musiksal, stråk, sång, piano- och körundervisning på Storgatan 15 (biblioteket).
På längre sikt kommer kulturskolan ha sina lokaler samlade i den nya högstadieskolan som planeras stå klar hösten 2023.

Kultur
Nora stad en riktig kulturell pärla med sina låga trähus, kullerstensgator i rutnät, en aktiv veteranjärnväg och sin landsbygd med historiska kulturarv som hyttor och gruvor. I Nora finns en mångfald av den levande kulturen i form av musik, teater, konst, utställningar och så vidare.
Flera organisationer och föreningar anordnar olika kulturupplevelser. Ofta sker detta i samarbete med Nora kommun.
I Nora är vårt kulturarv närvarande i trästaden, veteranjärnvägen och industriminnen från bergshanteringens glansperiod. Såväl tätorten som flera byar håller sig med aktiva hembygds- eller bygdegårdsföreningar.
Mångfalden i kulturen hittar du i körer, konserter, musikfester, teater, Stadra sommarscen, bio, konst, utställningar, Ljusstråk, konsthantverkare, föreläsningar, kulturarrangemang och biblioteket.
LJUSSTRÅK - en konst- och kulturslinga genom Nora bergslag genomförs varje år under första helgen i september.
NORANATT - kulturbloss i vintermörker genomförs i marsmånad.
KULTURVECKOR i Viker och Järnboås genomförs i juli respektive oktober varje år.

Kulturmiljöer
Ett av trähusen från 1700-talet är i dag ett museum och heter Göthlinska Gården. Interiört visas ett borgarhem från slutet av 1800-talet. Här bodde och verkade familjen Göthlin. Trädgården är vacker på våren med ett hav av scilla. Här finns också en trädgårdsscen. Gården visas sommartid för allmänheten, förbokade grupper kan få en visning året om.
I Nora finns en veteranjärnvägsförening som bland annat trafikerar Sveriges äldsta normalspåriga järnväg till Järle och till Bergslagsbyn Pershyttan sommartid. NBVJ, Nora Bergslags Veteran-Jernväg, kör och underhåller de ångloksdrivna tågen och veteranrälsbussarna.
I bygden kan man besöka gruvor och hyttor. I den idylliska Bergslagsbyn Pershyttan, som idag är kulturreservat, kan man besöka Pershyttans hytta, Lockgruvan och ett par butiker. Pershyttans hytta är en av Sveriges bäst bevarade träkolshyttor. I Lockgruvan går man ned ca 40 meter under jord. I Greksåsar är hyttruinen kulturminnesmärkt.
Det finns flera bygdegårdar och Folkets hus och folkparker som man kan hyra för möten och arrangemang
• Bygdegården Finnsjöstrand, Järnboås
• Dalkarlsberg Folkets park
• Greksåsar församlingsgård (bygdegård)
• Hammarby bygdegård
• Nora bibliotek
• Nora Folkets park
• Nora teaterbiograf
• Smedjan i Dalkarlsberg

I mitten av Norasjön ligger Alntorps ö som till största delen ägs av Nora kommun. Ön är fritt tillgänglig för Noras invånare, under sommaren finns café och aktiviteter. Båten Plaskus tar besökare till och från ön
Genbanken är en samling av ca 160 äppel- och päronsorter. Där finns två exemplar av 21 olika, så kallade mandatträd, samt en rad lokala sorter. Genbanken på Alntorps ö är en av 14 genbanker i Sverige, som skapats för bevarande av gamla sorter. Den startades upp 1997 och har fokus på Bergslagens pomologiska arkiv. Nora kommun sköter genbanken på uppdrag av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Genbanken ligger vackert på öns östra sida.

Biblioteksverksamheten
Folkbiblioteket i Nora kommun är centralt placerat i stadskärnan. Biblioteket har öppet 45 t/v september-maj med begränsade öppettider under semesterperioden. Här finns tillgång till service och media för kommunens invånare. För att nå ut med biblioteksservice till landsbygden arbetar biblioteket på olika sätt, bland annat genom att använda digitala tjänster och genom att samarbeta med andra personalgrupper i kommunen.
Bibliotekets e-tjänster är tillgängliga dygnet runt och kan användas av alla oavsett bostadsort. I nuläget finns tillgång till e-böcker, e-ljudböcker, e-tidningar och e-film. Allt du behöver är att registrera ett konto i Bergslagsbibblan.
För de som har hemtjänst och inte kan besöka biblioteket pga ålder eller annat funktionhinder finns möjlighet att få böcker hem genom Boken kommer. Det är ett samarbete mellan biblioteket och hemtjänsten. På så sätt når vi även de som bor på landsbygden med denna service. Talboksverksamheten vänder sig till de som har synnedsättning eller annat läshinder. Talböcker skickas på posten utan kostnad till de som har behov. Det finns även möjlighet att få tillgång till Legimus som är ett digitalt sätt att läsa talböcker.
För samarbete med kommunen skolor och förskolor finns två forum. Bibliotekspersonal och de skolbiblioteksansvariga samarbetar i skolbiblioteksrådet. Biblioteks och förskolepersonal träffas i barnboksrådet.
Under 2018/2019 har biblioteksverksamheten kunnat utveckla servicen till landsbygden med hjälp av statliga medel genom Kulturrådet. Nora kommun köper in timmar från Lindesbergs kommuns biblioteksbuss. Biblioteket har på så sätt nått Dalkarsberg, Gyttorp, Hitorp, Järnboås, Nyhyttan och Esstorp med biblioteksverksamhet. Biblioteket har riktat servicen till förskolor och allmänhet. Stärkta bibliotek är en treårig satsning så 2019/2020 och 2020/2021 kommer Nora kommun sannolikt få fortsatt stöd för biblioteksbuss. Efter ansökningsperioden måste kommunen själv finansiera denna verksamhet. Biblioteksbussen är ett ypperligt sätt att nå ut på landsbygden och skulle i framtiden kunna erbjuda ytterligare verksamheter till exempel digitala första hjälpen, medborgarservice eller konsumentvägledning.

Föreningar/ Studieförbund
Nora kommun har ett rikt utbud av olika typer av föreningar. Mer än 150 föreningar finns registrerade i kommunen register.

Nora kommun ger stöd och bidrag till föreningslivet i Nora.
Föreningarna i Nora kommun bidrar till invånarnas välmående och till mervärden som gemenskap, demokrati och socialt kapital. Nora har fantastiska föreningar som arbetar i ett samhällsbyggande och inkluderande perspektiv. Nora kommun vill förenkla dialogen och utveckla samarbetet mellan det offentliga och civila samhället för att skapa än mer samhällsnytta och för att lyckas med det måste Nora kommun och föreningarna arbeta för att gemensamt stärka föreningslivet som samhällsbyggare. Läs mer i förslaget till principavtal
Nora kommun har en fritidssamordnare anställd.
Sammanställning samhällsservice, bilaga 6

Utveckling och framtid

Utvecklingsområden
Landsbygdsutveckling är del av näringslivsfunktionen men berör hela den kommunala verksamheten. Detta innebär att landsbygdsfrågor ska beaktas och vara en del inom alla verksamhetsområden.

Prioriterade områden för strategisk långsiktig utveckling
För att skapa ett långsiktigt arbetssätt som ingår som en naturlig del i kommunens alla verksamheter och organisation behöver ett flertal områden prioriteras utan inbördes ordning enligt nedan.
Servicepunkter
Bibilioteksbuss/ Medborgarservice
E-tjänster/ Digitala tjänster
Lokala samlings-/mötesplatser
Offentlig verksamhet: kultur, fritid, turism, skola, omsorg mm
Företagande/näringsliv
Boende/byggande
Samverkansprojekt och folkbildningsaktiviteter
Bygderåd
Nätverksbyggande nationellt, regionalt, lokalt
Kommunala rutiner för landsbygdsutveckling
Kommunikationer

Förslag till organisation, ekonomi mm
– Landsbygdsutvecklare
För att garantera en långsiktig kontinuitet och samordning i landsbygdsutvecklingsfrågor krävs funktionen landsbygdutvecklare. Landsbygdutvecklarens primära uppgift är att utifrån landsbygdsutvecklingsstrategin vara lots-och kontaktperson för civilsamhället och stöd för dess lokala utvecklingsarbete. Detta ska ske i nära samarbete med innevånarna, näringslivsutvecklaren, Länsstyrelsens landsbygdsenhet och Region Örebro län.
Landsbygdutvecklaren ska vara kontaktperson för byalagen och sammankallande för Nora kommuns bygderåd. Landsbygdsutvecklaren ska omvärldsbevaka, sprida kunskap och erfarenheter som gjorts i och utanför kommunen i landsbygdsutvecklingsfrågor.
En viktig funktion är att stödja aktörer på landsbygden med bidragsansökningar och externfinansiering i olika projekt.
– Ekonomi
Verksamheter förutsätter i kommunens budget för personal, aktiviteter, drift, administration samt en investeringsfond för aktörer som ges möjlighet till projekt på landsbygden.
Externa bidrag kommer sökas löpande, enskilt och i samarbete med andra aktörer.
– Arbetssätt
Utifrån strategin ska en övergripande verksamhetsplan med förslag på aktiviteter och åtgärder upprättas årligen. Detta sker i nära samarbete med berörda verksamhetsområden.
Uppföljning och utvärdering sker löpande under året genom sedvanlig årsredovisning och verksamhetsberättelse.

Framtida önskemål från byalag/ bygdegårdar
I samband med bygderådsmöten samt enskilda möten med byalag och bygdegårdar har bla följande önskemål framkommit.
Önskemål och åtgärder Bilaga nr 5

Nationella, regionala och lokala planer av betydelse för strategin

Nationell Landsbygdspolitik
Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om ” En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder”. Beslutet bygger på Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande som lämnades till regeringen den 4 januari 2017.
Här följer några av de viktigaste förslagen ur den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande:
• Näringslivspaket till kommuner med störst utmaningar.
• Ny modell och ökade medel för utbyggnad av bredband till alla innan 2025.
• Samverkan mellan lärosätena och kommunerna för att höja kompetensnivån.
• Fler bostäder genom landsbygdslån.
• Säkerställ finansieringen av kommunala välfärdstjänster.
• En ökad statlig närvaro genom t.ex. en samlad serviceorganisation för ex. Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
• Omlokalisering av 10 000 statliga jobb från Stockholmsområdet.
• Underlätta för det civila samhället att utveckla landsbygderna.

Landsbygdsprogrammet 2014–2020
I landsbygdsprogrammet finns pengar som stödjer projekt för att fler ska kunna bo på landsbygden, utveckla företag mm.
Landsbygdsprogrammet finns för att ge stöd till en levande landsbygd för både miljö och människan.
Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s jordbrukspolitik och det gäller från år 2014 till och med år 2020.

Flera myndigheter, förutom Jordbruksverket, har stöd i landsbygdsprogrammet. Det är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket.

I landsbygdsprogrammet finns de här stöden:
· företagsstöd (till exempel stöd för att starta nytt företag eller utveckla
· miljöinvesteringar
· projektstöd (till exempel för att man ska satsa pengar på något tillsammans eller i samarbete)
· stöd inom lokalt ledd utveckling jordbrukarstöd i landsbygdsprogrammet (miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och stöd för extra djuromsorg)

Så här mycket pengar finns det i landsbygdsprogrammet
Det finns 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet från år 2014 till år 2020.
Pengarna kommer från Sverige och EU. Mest pengar går till olika stöd för att göra miljön och klimatet bättre.

Det finns mål i landsbygdsprogrammet
Inom EU finns ett mål som lite förenklat handlar om att alla ska få bättre ekonomi samtidigt som vi ska tänka på vår miljö.
För att det här målet ska nås så ska pengarna i landsbygdsprogrammet betalas ut till sådant som gör att vi kan nå det målet. Därför betalar vi ut pengar till sådant som leder till det här:
· Vi ska få bättre miljö och klimat.
· Företag inom jordbruk, trädgårdsnäring, rennäring och skogsbruk ska klara sig bättre i konkurrensen.
· Vi ska få flera nya jobb på landsbygden.
Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska hjälpa till att nå målen.
Förutom de här målen så har varje myndighet som handlägger företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar bestämt vad de tycker är viktigast för att målen ska nås. Det står i de olika myndigheternas handlingsplaner.

Jordbruksverket, Stöd i landsbygdsprogrammet
Länsstyrelsen i Örebro län, utveckling av landsbygder

Regional utvecklingsstrategi (RUS)
I regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen för perioden 2018–2030 konstateras att befolkningen i regionens landsbygder har slutat minska. I strategin framhålls behovet av utbyggt bredband och förbättrad kollektivtrafik på landsbygden. Här framhålls att landsbygderna är en stor resurs, framför allt för livsnödvändig försörjning av vatten,
livsmedel och energi, biobaserade produkter och lokal förädling. Vidare görs bedömningen att besöksnäringen är viktig för landsbygdernas utveckling, eftersom
den skapar möjligheter för människor att bo kvar och hitta sysselsättning och inkomster.
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Regional utvecklingsstrategi 2018–2030

Leader Bergslagen
2007–2014
Leader Bergslagen är en ideell förening som jobbar för landsbygdens utveckling i Fagersta (ej tätorten), Norbergs, Surahammars (ej tätorten), Skinnskattebergs, Smedjebackens, Ludvika (ej tätorten), Ljusnarsbergs, Hällefors, Lindesbergs och Nora kommuner samt Järle i Örebro kommun.
Leader-metoden bygger på ett underifrånperspektiv, vilket betyder att det är vi som lever och verkar i våra bygder som bäst vet vad som behöver göras, och att det är vi själva som ska ta initiativet. De projekt som lyckas bäst har en stark förankring på hemmaplan.
Leader-metoden bygger också på trepartnerskap, det vill säga ett utvecklande och öppet samarbete mellan föreningslivets engagemang, företagandets ekonomiska tänk och offentlig sektors samhällsansvar. Med samordning mellan parterna blir utvecklingen mer genomtänkt och håller längre.
Alla projekt som beviljas stöd av Leader Bergslagen startar någon form av utvecklingsprocess. Många gånger leder projekten till nya företagsidéer eller nya möjligheter till försörjning. För att leda i den riktningen är det viktigt att projekten är inriktade på HUR man vill arbeta, och inte enbart på VAD man vill göra.

2015–2018
I april 2015 fick Leader Bergslagen besked från Jordbruksverket att man inte får ta del av Leader-pengarna för kommande period.

2018–2020
Årsstämman 2017 beslutades att hålla liv i Leaderområdet för att stå bättre rustade för en ny programperiod än vad man skulle göra om föreningen avvecklades.
Styrelsen har under 2018 arbetat vidare under gällande förutsättningar och genomfört kvartalsvisa styrelsemöten samt en årsstämma.
För att skapa förutsättningar för en ny ansökan har förberedelsearbete påbörjats och en gemensam skrivelse har skickats till Jordbruksdepartementet ang. ekonomiskt stöd för att möjliggöra ett uppstartsarbete inför nästa period 2021–2024.

Nora kommun är representerade av projektledaren samt politiskt vald person.

Hela Sverige ska leva
Hela Sverige ska leva, tidigare Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell riksorganisation i Sverige som finansieras genom medlemsavgifter, sponsring och anslag från regeringen. Verksamheten är fokuserad på landsbygdsutveckling och lokal utveckling. Hela Sverige ska leva har som vision att ”hela Sverige ska leva” Organisationens syfte är att ”ge allmännytta genom att verka för goda villkor i hela landet, en god landsbygdsutveckling och en god balans mellan stad och land”

Organisationen bildades 1989 efter kampanjen med samma namn och har cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper anslutna till sig via 24 länsbygderåd.

Organisationens två främsta uppdrag, som utförs parallellt, är att stärka lokalt och påverka nationellt. Stärka lokalt innebär att stötta lokala utvecklingsgrupper i deras arbete, till exempel genom kunskapsöverföring, handböcker, lokala projekt, sprida goda exempel och genom att tillhandahålla en försäkring för alla grupper som är anslutna till Hela Sverige ska leva. Påverka nationellt innebär framförallt opinionsbildning, arrangera och delta i konferenser, svara på remisser och delta i expertgrupper.

Bilagor:
1: Vision och övergripande mål 2030, Översiktsplan ( ÖP) samt landsbygdsutveckling i strandnära läge ( LIS)
2: Sammanställning enligt enkät
3 Föreningsdrivna bad och rastplatser, åtgärder
4. Bilaga 4 utgår som bilaga och finns i löpande text
5: Framtida önskemål och åtgärder
6 Sammanställning samhällsservice

Så arbetade projektet

• utarbeta långsiktig landsbygdsstrategi för Nora kommun
• Levande landsbygd – definiera, tydliggöra, indikatorer/nyckeltal
• Kommunens nya vision/mål/styrmodell, KUS
• RUS, Klimat- och miljömål, Länstransportplan, ÖP mm
• Internationella/nationella mål

Mål för landsbygdsstrategin
Landsbygdsstrategin ska vara en gemensam vägvisare för Nora kommuns långsiktiga arbete att skapa hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden.
Kommunens övergripande mål för landsbygden är att göra det enklare att bo, verka och leva där. Det ska finnas förutsättningar att bo såväl i Noras tätorter som på landsbygden, med en bra servicenivå.

Landsbygdsstrategin ska beskriva inom vilka områden som Nora kommun kommer att rikta fokus för att uppnå en hållbar utveckling i hela kommunen.

Perspektiven i programmet är kommunala, men arbetet kommer också att genomföras i sammanhang där kommunen inte har rådighet.

Allt som står i programmet är därmed inte ett kommunalt ansvar utan arbetet präglas i hög grad av dialog mellan medborgare, företagare, myndigheter och andra organisationer.

Samverkan, samarbete och underifrånperspektiv är nödvändigt för att uppnå en god landsbygdsutveckling.

Arbetsformer och arbetsgång
Arbetsprocessen har bestått av att först definiera nuläget och sedan vad som är angeläget att utveckla.

Uppgiften har sedan varit att arbeta fram förslag till långsiktiga strategiska prioriteringar och insatser som underlag till årlig verksamhetsplan med konkreta åtgärder, aktiviteter, investeringar, utvecklingsprojekt mm.

• 2018
  – rekrytering personalresurs/projektledare
  – Referensgrupp Landsbygdsutveckling, RLU, bildas
  – utarbetande av förslag till landsbygdsutvecklingsstrategi, LUS
  – presentation av arbetet/utkast till L, avstämning KC/Politik

• 2019
  – förslag till Landsbygdsutvecklingsstrategi, klart för politisk beredning mm
  – färdigt förslag för beslut i budgetprocessen, Landsbygds-utvecklingsstrategi för Nora kommun antas i december

• 2020
  – börjar verkställas inom respektive verksamhetsområden och antagna budgetramar.

Budget för projektet har varit 400 000 kr/år

Styrgrupp
Kommundirektör och verksamhetsområdeschefer
Projektledare, deltid

Referensgrupp

Kristina Haglund, Hammarby m fl, tel 070-28 45 675, kristina.foreningsmail@gmail.co
Pamela Reynold, Pershyttan m fl, tel 073-26700 31, pamela.reynold@telia.com
Joel Refsbäck, Järnboås, Nyhyttan, tel 0587-60 430, joel@jacopac.se
Monika Almer, Blexberg-Västgöthyttan,tel 073-8042 238, monika.almer@telia.com,
Veronica Svensson, Viker m fl,
veronica.svensson@orebro.se