Måltidsverksamheten

Måltidsverksamheten tillagar och levererar mat till övriga verksamheter.

Måltidsverksamheten ska organiseras och administreras för att i förhållande till uppfyllda mål ge kommunen som helhet bästa möjliga resultat. Samverkan, samnyttjande samt teknik- och datautveckling ska ske för att ge bästa resursanvändning. Det övergripande ansvaret och ledningen av måltidsverksamheten ska utgöras av personal med kostekonomisk kompetens.

Principer för måltidsverksamheten i Nora kommun (Kommunfullmäktige, 2009)

Måltidsverksamheten i samråd med berörd personal i övriga verksamheter i kommunen ska:

• Värna om och inspirera till god matkultur med näringsriktiga och lustfyllda måltider i en lugn och rofylld miljö
• Främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning
• Verka för att alla som erbjuds måltider också äter dem
• Följa framtagna riktlinjer för näringskvalitet och måltidsordning för storhushåll
• Revidera uppställda mål i enlighet med nationella mål och riktlinjer
• Maten ska tillagas så nära gästen som möjligt
• Råvarorna ska i största möjliga utsträckning vara närproducerade

I skolan och hemtjänst erbjuds två lunchalternativ varje dag.

Måltidsmiljö

Gott bemötande och trevliga lokaler där maten serveras bidrar till matlust och trivsel. Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden och ska därför utformas i samråd med gästen, så att miljön känns trivsam och tilltalande.

Delaktighet och inflytande

Genom matråd, kostmöten och gårdsråd ska måltidspersonal tillsammans med matgäster och personal vara delaktiga i utvecklingen av måltiderna. De ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används. De bör genomföras regelbundet i överenskommelse med respektive verksamhet.

Kvalitetssäkring måltider

Kostorganisationen arbetar med kvalitetssäkring i egenkontrollprogrammet som varje kök har. Allt dokumenteras skriftligt enligt framtagen rutin. I kvalitetssäkringen ingår även att kostpersonalen äter den mat som serveras till gästerna, då måltiden bedöms utifrån utseende, smak, konsistens, form och lukt. Skriftliga förslag på åtgärder eller förbättringar på t ex recept rapporteras till kostchef en gång per månad. Underlagen ska beaktas vid planering av menyer. Måltiden kan med fördel även ätas pedagogiskt tillsammans med barn eller elever om möjlighet finns.

Utflykter

Under en friluftsdag eller liknande ska matsäcken ersätta lunch eller mellanmål. Utflyktslunchen ska ge samma energi som en vanlig lunch och mellanmålet i matsäcken ska ge den energi och näring som ett mellanmål bör ge (se rubrik måltider under respektive verksamhet). Särskilda rutiner för utflyktsmat ska tillämpas och utarbetas av kostchef.

Festliga tillfällen

Måltidsverksamheten ska i samverkan med förskola, skola och äldreomsorg vara en resurs vid festliga tillfällen, traditioner, helger och högtider.

Samverkan och lärande

Måltiderna ska ses som en del av kommunens verksamhet. Måltidspersonal ska tillsammans med övrig personal aktivt bidra till lärande genom till exempel temaveckor. Samverkan mellan måltidspersonal och andra professioner ska uppmuntras. Kostchef och verksamhetschefer ansvarar för att samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande sker i de olika verksamheterna.

Miljö och hållbar utveckling

Andelen ekologiska råvaror av inköpta livsmedel ska minst vara 25 %. Verksamheten ska sträva efter att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalitet. Uppgifter om livsmedlens ursprung, odling, lagring och övrig hantering ska redovisas av leverantören vid upphandling. Det kostpolitiska programmet ska tillsammans med upphandlingspolicyn för Nora kommun vara vägledande dokument vid livsmedelsupphandling. Matsvinnet ska så långt som möjligt minimeras. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Kompetensutveckling

Kunskapsnivån hos produktions- och måltidspersonal ska kontinuerligt hållas hög för att kvalitetsmässigt bästa resultat på tallriken ska åstadkommas.

Genomförande

Kosten ska följa Nordiska Näringsrekommendationer 2012. Bra mat i skolan, Bra mat i förskolan och Bra mat i äldreomsorgen, Uppmuntra till bra måltider ska användas som vägledande dokument vid planering av måltiderna. Närings- och kostnadsberäknade matsedlar för olika gästkategorier ska användas som underlag för matsedelsplaneringen. God matkultur och husmanskost, anpassad till gästgruppen, är den övergripande inriktningen för matsedlarna. Måltiderna ska ge gästen ur näringssynpunkt riktig sammansatt kost av god kvalitet. Specialkost och kost med anpassad konsistens för tugg- och sväljsvårigheter samt berikad kost ska följas upp i samverkan med skolhälsovård samt medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga.

Uppföljning

Övergripande uppföljning och utvärdering av kostverksamheten ska ske kontinuerligt. Med detta avses både vad gästerna och personal tycker om måltiderna och genom kontroll av kostnader i förhållande till erhållen tjänst i samband med bokslut. För detta ska kostplaneringssystem och verktyget Skolmat Sverige användas. Samtliga kök ska arbeta aktivt med att minimera svinn i verksamheterna. Svinnmätning ska genomföras en gång per termin på samtliga skolrestauranger i Nora kommun. Svinnmätning i övriga verksamheter är önskvärt i framtiden.

Uppföljning sker även genom verksamhetsberättelse.

Referenser

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Måldokument för Nora kommuns Måltidsverksamhet, beslutat av kommunfullmäktige 2009-12-09
Nordiska näringsrekommendationer 2012
Bra mat i förskola, Livsmedelsverket 2010
Bra mat i skolan, Livsmedelsverket 2013
Bra mat i äldreomsorgen, Livsmedelsverket 2013
Uppmuntra till bra måltider - Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder, Livsmedelsverket 2012

Övriga källor

APT diskussioner inom måltidsverksamhet