• Huvudmeny

Kostpolitiskt program: Riktlinjer för hemtjänst

När man blir äldre förändras kroppens behov av energi och näringsämnen. Många äldre får sämre aptit och svårt att äta tillräckligt. Det är vanligt med undernäring bland äldre som bor kvar i hemmet. Forskning visar att 50 procent av de hemmaboen­de äldre med hemtjänst eller hemsjukvård är i riskzonen för undernäring (Saletti, 2007). I So­cialstyrelsens vägledning ses nutritionsbehandling som en del av vården och omsorgen (Socialstyrelsen, 2000). Mat och matvanor ska vara en del av vårdplaneringen i biståndsbedömningen. Hemtjänsten beviljar vid behov hjälp med inköp, distributioner av matlådor, frukost och enklare kvällsmål (Nora kommun, 2012). Arbetet med måltider inom hemtjänsten bör fokusera på att verka för god livskvalitet samt att maten och måltiderna anpassas efter individuella behov, vanor och önskemål (Livsmedelsverket, 2015)

Principer för måltider i hemtjänsten (Livsmedelsverket, 2015):

  • Måltiden ska vara en trevlig upplevelse och främja livskvalitet
  • Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål
  • Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet
  • Nattfasta ska inte överstiga 11 timmar

Måltider

Hemtjänsten levererar matlådor till de som har beviljats detta. Brukare väljer om de önskar en matlåda varje dag eller någon/några dagar per vecka. Den enskilde kan välja mellan två olika maträtter. Matlådorna levereras kylda.

Eftersom matdistribution bara finns för huvudmålet kan den enskilde därutöver beviljas hjälp med frukost och enklare kvällsmål.

Måltidsmiljö

Måltidsmiljön har stor betydelse för den enskildes aptit. Att göra måltiden trivsam och lockande genom att presentera maten på ett tilltalande sätt bidrar till matlust och en god måltidsupplevelse. Enkla medel som att plocka rent på bordet där maten skall ätas, att duka fint och lägga upp maten vackert på tallriken och tala om vad som serveras och vilka tillbehör som finns bidrar till att göra måltidsmiljön trivsam och ökar välbefinnandet.

Delaktighet och inflytande

Kostmöten med hemtjänstpersonal, enhetschef (sammankallande), måltidspersonal och kostchef ska hållas två till fyra gånger per år. Kostmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell Bra måltider, se sid 5, används.

Samverkan och Kompetensutveckling

All personal som hanterar livsmedel inom hemtjänsten, chefer, måltidspersonal och personal har ett gemensamt ansvar att arbeta för de äldres bästa. Kommunen ska regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens detta innebär.

En god och jämlik hälsa inom särskilt boende

Faktorer som ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden.

Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla för dessa grupper. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett. Det är dock väldigt få äldre som äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär i Nora kommun och nästan hälften av alla äldre vill öka sitt intag av frukt och grönt (Anderberg, 2013).

Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder. Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer meddepressioner eller andra psykiska åkommor (Josefsson & Eriksson, 2011).

Miljö och hållbar utveckling

Måltider ska så långt som möjligt främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. Personal bör uppmuntra brukare till goda matvanor. God samverkan mellan kök, brukare och personal ska främja en hållbar utveckling. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Genomförande

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvarig.

Uppföljning

Uppföljning sker genom brukarenkäter och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till brukare och anhöriga.

Referenser

Anderberg, N. (2013). Äldres hälsa – En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande arbete för ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommun. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.folkhalsabergslagen.se/download/18.76f275371410de6bf082609/1381326471787/%C3%84ldres+h%C3%A4lsa+En+kartl%C3%A4ggning+av+h%C3%A4lsofr%C3%A4mjande+och+f%C3%B6rebyggande+arbete+f%C3%B6r+ett+h%C3%A4lsosamt+%C3%A5ldrande+i+H%C3%A4llefors,+Ljusnarsbergs,+Lindesbergs+och+Nora+kommuner..pdf

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Josefsson, K. (red) & Eriksson, H.G. (2011). Liv & hälsa Södermanlands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - En enkätundersökning. Hämtad från http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/31870/%C3%84ldre%20personers%20h%C3%A4lsa%20levnadsvanor%20och%20livsvillkor%20i%20S%C3%B6dermanlands%20och%20%C3%96rebro%20l%C3%A4n.pdf

Livsmedelsverket. (2015). Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från

Nora kommun. (2012). Övergripande handläggningsrutin gällande hemtjänst, boendestöd och särskilt boende (Sn §97, dnr 176/2012). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.nora.se/download/18.19eae5ad13ae1eda7e9269c/

Saletti, A. (2007). Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm: länk till annan webbplats Karolinska Institutet. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/fordjupning/avhandling-anja-saletti.pdf

Socialstyrelsen. (2000). Näring för god vård och omsorg: En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf

Övriga källor

  • Workshop representanter Äldreomsorg, Hemsjukvård och Enheten för funktionsstöd
  • APT diskussioner inom hemtjänst

Informationsägare: Stöd & service, Kostverksamheten
Sidan uppdaterad: 2018-10-01