• Huvudmeny

Särskilt boende

Riktlinjer för särskilt boende

Maten och måltiden inom särskilt boende har stor betydelse för välmående och trivsel och är så mycket mer än att bara tillgodose behov av energi och näringsämnen. Måltiden i äldreomsorgen kan vara en av dagens höjdpunkter. En satsning på bra mat i omsorgen är en satsning på hela verksamheten. Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Därför är det viktigt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet. En måltid av hög kvalitet kan skapa förutsättning för ett bra näringsintag, bli en paus med fokus på något trevligt, skapa delaktighet och gemenskap (Livsmedelsverket, 2011).

Principer för måltider i särskilt boende (Livsmedelsverket, 2011):

  • Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö, erbjuda gemenskap och främja livskvalitet
  • Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål
  • Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet
  • Måltider behöver erbjudas ofta då äldre har liten aptit och behöver äta oftare för att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen

Måltider

Äldreomsorgen ska vid heldygnsboende, ge de äldre 100 % av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt (Livsmedelsverket, 2011):

  • frukost 20-25 %
  • mellanmål 5-10 %
  • lunch 25-30 %
  • mellanmål 5-10 %
  • kvällsmål 20-25 %
  • mellanmål 5-10 %

Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar.

Måltidsmiljö

Gott bemötande och trevliga lokaler där maten serveras bidrar till matlust och trivsel.

Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera ”spring” i lokalen, att vänta med disk till efter måltiden.

Delaktighet och inflytande

Kostmöte. På kostmötet tillvaratas viktiga erfarenheter och synpunkter på mat, måltider och måltidsmiljö. I kostmötet ingår enhetschef (sammankallande), kostombud från avdelningar, måltidspersonal och kostchef. Kostmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används. Kostmöten bör genomföras var 6:e vecka.

Gårdsråd. Gårdsråd består av brukare (boende), gode män, anhöriga, politiker, personal från varje avdelning, enhetschef samt en representant från det kommunala pensionärsrådet. Gårdsrådet träffas fyra gånger per år eller vid behov. Syftet är att ta upp frågor som rör verksamheten där mat, måltider och måltidsmiljö ingår.

Pedagogiska måltider

Mat ger inte bara energi och näringsämnen, utan varje måltid är också en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. Att få äta sin mat i lugn och ro i en trevlig och avspänd miljö gör att det blir lättare att äta också för den med nedsatt aptit. Många får bättre aptit av att äta tillsammans med andra.

Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med de äldre. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att skapa lugn och ro under måltiderna och bidrar till att boendets miljö så långt som möjligt är hemlik. De boende behöver personal som förebilder och stöd.

Personalen är förebilder bland annat genom att:

  • visa vad en balanserad måltid är
  • äta all mat som serveras
  • främja matglädje och en positiv inställning till måltiden

Den pedagogiska måltiden ingår i personalens arbetstid. Arbetsledare bedömer hur många av personalen som ska äta pedagogiskt i varje arbetsgrupp och måltid.

Festliga tillfällen

I de flesta kulturer firar man högtider och andra tillfällen genom att äta tillsammans. Fester och högtider är efterlängtade undantag i vardagen. Helger och högtider ska uppmärksammas både vad gäller mat och dukning.

Kompetensutveckling

All personal som hanterar livsmedel och deltar i måltidsverksamhet- chefer, måltidspersonal och personal har ett gemensamt ansvar att arbeta för de äldres bästa. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär.

En god och jämlik hälsa inom särskilt boende

Faktorer som ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden.

Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla för dessa grupper. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett. Det är dock väldigt få äldre som äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär i Nora kommun och nästan hälften av alla äldre vill öka sitt intag av frukt och grönt (Anderberg, 2013).

Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder. Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer med depressioner eller andra psykiska åkommor (Josefsson & Eriksson, 2011).

Miljö och hållbar utveckling

Måltidsverksamheten ska tillsammans med personal främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan kök och verksamhet främjar en hållbar utveckling. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Genomförande

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål o syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga.

Uppföljning

Uppföljning sker genom gårdsråd och kostmöten och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till brukare och anhöriga.

Referenser

Anderberg, N. (2013). Äldres hälsa – En kartläggning av hälsofrämjande och förebyggande arbete för ett hälsosamt åldrande i Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora kommun. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://www.folkhalsabergslagen.se/download/18.76f275371410de6bf082609/1381326471787/%C3%84ldres+h%C3%A4lsa+En+kartl%C3%A4ggning+av+h%C3%A4lsofr%C3%A4mjande+och+f%C3%B6rebyggande+arbete+f%C3%B6r+ett+h%C3%A4lsosamt+%C3%A5ldrande+i+H%C3%A4llefors,+Ljusnarsbergs,+Lindesbergs+och+Nora+kommuner..pdf

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Josefsson, K. (red) & Eriksson, H.G. (2011). Liv & hälsa Södermanlands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - En enkätundersökning. Hämtad från http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/31870/%C3%84ldre%20personers%20h%C3%A4lsa%20levnadsvanor%20och%20livsvillkor%20i%20S%C3%B6dermanlands%20och%20%C3%96rebro%20l%C3%A4n.pdf

Livsmedelsverket. (2011). Bra mat i äldreomsorgen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/rad-och-material/aldremat_omsorgspersonal.pdf

Övriga källor

  • Workshop representanter från ledningsgrupp Äldreomsorg, Hemsjukvård och enheten för funktionsstöd
  • APT diskussioner Särskilt boende

Informationsägare: Stöd & service, Kostverksamheten
Sidan uppdaterad: 2017-02-28