• A-Ö
  • Om webbplatsen
  • Huvudmeny

Skola och fritidshem

Riktlinjer för skola och fritidshem

I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, (Skolverket, 2011) står det angivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: ”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”. Skolmåltiden utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Skolmåltiden är en del i utbildningen och är en förutsättning för trivsel och lärande och bör därför ges förutsättningar att var en del av dagens höjdpunkter. Eleverna skall känna matglädje och må bra av maten. En bra skolmåltid ger mätta elever vilket gynnar koncentrationen, inlärningen och stämningen på skolan (Livsmedelsverket & Skolverket 2013).

Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också i FN:s barnkonvention (Regeringen, 2014).

Bra principer för måltider i skola och fritidshem (Livsmedelsverket, 2013).

  • Ansvaret för att skolmåltiderna ska bli bra vilar på hela skolan
  • En satsning på bra måltider är en satsning på hela verksamheten
  • Måltiden skall vara en resurs och integreras i det pedagogiska arbetet
  • Måltiden är en trevlig upplevelse i en trygg miljö
  • Måltiderna skall bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion

Livsmedelsverkets modell för bra måltider (Livsmedelsverket, u.å).

Det är en fördel om skola och fritidshem har en gemensam bild av vad måltid och måltidskvalitet innebär. Som stöd för det finns en måltidsmodell i form av ett pussel, se sid 5. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att barnen ska må bra av maten och känna matglädje.

Att måltiden ska vara säker, omfattas av krav i lagstiftningen. Med näringsriktig och hållbar menas

måltider som tar hänsyn till hälsa, miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och en viktig del av barnets dag i skola och fritidshem.

Måltider

Skola och fritidsverksamhet skall ge barnen ett rekommenderat behov av energi och näringsämnen fördelat enligt följande (Livsmedelsverket, 2013).

  • Skollunchen ska ge ca 25-35 % av elevens behov av energi- och näringsämnen.
  • Lunchen serveras vid samma tid för eleven varje dag och ska schemaläggas före andra lektioner.
  • Lunchen ska serveras tidigast kl. 11.00 och eleverna ges möjlighet att äta i lugn och ro (minst 20 minuter). Antalet elever som äter samtidigt ska begränsas efter antalet sittplatser i matsalen.
  • Inom fritidsverksamheten ska frukost och mellanmål erbjudas under skoldagar. Frukosten ska utgöra 20-25 % och mellanmålet 10-15 % av elevens behov av energi- och näringsämnen. Under lovdagar erbjuds också lunch. Frukost bör serveras tidigast kl. 07.30.

Måltidsmiljö

Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden. Måltidsmiljön ska utformas i samråd med elever, måltidspersonal och pedagoger så att miljön känns trivsam och tilltalande. Tider för och schemaläggning av måltider ska ske på ett sådant sätt att alla ges möjlighet att äta utan tidspress. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön, stänga av störande ljud och minimera ”spring” i lokalen.

Samverkan och lärande

Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan vilket innebär att skollagens och läroplanens skrivelser om utbildningen även omfattar skolmåltiderna. Förutom att ge energi och näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg inte minst inom skolans uppdrag att ge eleverna kunskap om en hållbar livsstil. Det finns goda förutsättningar för att skapa goda och hållbara matvanor hos eleverna. Måltiderna är även ett bra verktyg för att lära känna andra kulturer och nya smaker. Det finns många fördelar med att samverka mellan skolrestaurangen och undervisningen i skolans olika ämnen då måltidspersonalen och pedagogerna kan komplettera varandras kompetenser. Rektorer och kostchef ansvarar för att samverkan sker i skolorna.

Delaktighet och inflytande

Att arbeta med matråd är ett led i skolans demokratiarbete och ett konkret sätt att arbeta med elevinflytande. Matrådet är till för att alla ska ha en chans att kunna vara med och påverka skolmaten och måltidsmiljön. Undersökningar visar att i skolor med matråd är eleverna mer positiva till maten som serveras. I matrådet ingår rektor (sammankallande), pedagoger (representant), elevrepresentanter, måltidspersonal och kostchef. ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider används. Matråden bör genomföras 1-2 ggr per termin.

Pedagogiska måltider

Barn behöver vuxna som förebilder och stöd. Pedagogisk lunch innebär att personal äter tillsammans med eleverna. Maten är ett arbetsredskap för den pedagogiska verksamheten. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att eleverna ska få en positiv upplevelse av måltiden. Pedagogerna och måltidspersonal ska uppmuntra eleverna att utforska smaker, dofter, färger och konsistenser, nya livsmedel och olika matkulturer. Bordssamtalen, som är en del av den pedagogiska måltiden kan till exempel handla om varifrån maten kommer och vad som händer med den i kroppen, varför vi behöver olika sorters livsmedel, livsmedlens miljöpåverkan och om proportionerna på tallriken (Livsmedelsverket, 2013).

Den pedagogiska måltiden är en arbetsuppgift och innebär att:

  • visa vad en balanserad måltid är
  • äta all mat som serveras
  • främja matglädje och förmedla en positiv inställning till måltiden

Utflykter

Skolelever på utflykt bör få lika bra mat som på skolan. I samband med till exempel utflykter till skog eller badplats kan verksamheten vid maximalt tre tillfällen/termin be föräldrar om extra matsäck eller frukt (Nora kommun, 2009). Information till föräldrar om vad en matsäck kan innehålla ska erbjudas och utarbetas av verksamhetsansvarig.

Festliga tillfällen

Förr var fester och högtider efterlängtade undantag i vardagen. Med ökat välstånd och bättre ekonomi har vi vant oss vid att ”unna oss” alltmer gott. Övervikt och fetma hos barn är en global epidemi och av WHO utnämnd till ett prioriterat hälsomål (WHO, 2012). Utrymmet att servera sötsaker är litet om maten i övrigt ska ge den näring som barn behöver och bör ske väldigt sällan.

Socker i olika former ökar risken för karies vilket är ytterligare en anledning till att begränsa sockerkonsumtionen.

En god och jämlik hälsa i skola och fritidshem

Kroppen har en naturlig dygnsrytm som behöver följas för att hjärnan och magen skall må bra. Att äta i lugn och ro och på regelbundna tider är viktigt för alla. Utan näring och sömn riskerar kroppen att bli ”ett fuskbygge” med risk för ohälsa i framtiden. Det handlar om att bli mätt på rätt sätt. Att skollunchen är näringsriktig har särskild betydelse för vissa elever och är därför ett viktigt led i arbetet för att öka jämlikheten i hälsa. Bra skolmat ger alltså en bättre skola för alla. (Livsmedelsverket & Skolverket, 2013).

Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor

(Livsmedelsverket, 2003) visar också att barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Detta beror på att många barn äter för mycket sötsaker och för lite grönsaker, frukt och fisk. De flesta barn behöver alltså inte äta mindre, utan bättre. Den typ av matvanor som de flesta barn har ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt- kärlsjukdomar senare i livet. Övervikt och fetma är också vanligare bland barn som växer upp i en mer socialt- och ekonomiskt utsatt situation. Skola och fritidshem kan erbjuda en miljö som förmedlar hälsosamma vanor, vilket i sin tur kan minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper (Livsmedelsverket, 2013; Statens folkhälsoinstitut, 2010).

Miljö och hållbar utveckling

Pedagoger ska tillsammans med måltidsverksamheten främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan pedagogisk verksamhet och kök främjar en hållbar utveckling. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Kompetensutveckling

Personal på skolor och fritidshem har i uppdrag att främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär.

Genomförande

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga.

Uppföljning

Uppföljning sker genom matråden och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till föräldrar och elever.

Referenser

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Livsmedelsverket. (2003). Riksmaten-barn 2003: Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf

Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov13.pdf

Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/en-bra-maltid/

Livsmedelsverket & Skolverket. (2013). Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola: Stöd och inspiration till skolledare. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/skola/rad-och-material/skolmaltiden_viktig_del_av_bra_skola.pdf

Nora kommun. (2009). Förslag till riktlinjer gällande avgifter i skolan (Bun §20/2009, Dnr 181/08). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.63100b54128a6cfa47c8000428/1377688853633/BUN+2009-05-05.pdf

Regeringen. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Artikelnr: S2014.007). Stockholm: Socialdepartementet.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

WHO. (2012). Population-based approaches to childhood obesity prevention. Geneva: World Health Organization. Hämtad från http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/WHO_new_childhoodobesity_PREVENTION_27nov_HR_PRINT_OK.pdf

Övriga källor

  • Workshop rektorer F-6 och högstadiet
  • APT diskussioner med pedagoger F-6
  • APT diskussioner måltidspersonal

Informationsägare: Stöd & service, Kostverksamheten
Sidan uppdaterad: