"Hej på dig" - En dag med lokalvården

Som lokalvårdare möter Jamal Hamo både vardagsutmaningar och vänliga ansikten – han tillsammans med resten av lokalvården ser till att våra lokaler förblir rena och trivsamma.

Ett vänligt "Hej på dig" möter Jamal Hamo – en hälsning som oftast uppfattas som något positivt. Men i det här fallet står orden skrivna på dörrarna till skolans toaletter. När dörren öppnas väntar ytterligare en överraskning: toaletten är fylld med nedtryckta pappershanddukar – hela vägen upp till kanten.
– Vi betalar alla skatt i kommunen. Det här är så onödigt, säger Jamal.
Egentligen ingår inte sanering i lokalvårdarnas arbetsuppgifter, men utbildning för det är på gång. Samtidigt måste toaletterna vara användbara – och någon måste ta hand om det.
Trots den tråkiga starten på dagen hälsar Jamal glatt på alla han möter. Han håller upp dörrar, småpratar med både pedagoger och elever.
– Det är roligt att träffa folk. Jag gillar att träffa pedagoger och elever, säger han.
Jamal har arbetat som lokalvårdare i fem år, varav de senaste två på Karlsäng. Här har han hunnit lära känna både miljön och människorna.
– Karlsäng är en bra skola. Lärarna ser eleverna och bryr sig verkligen. När någon mår dåligt eller om något händer, så är de snabbt där och hjälper till, berättar han.
Under dagen följer Jamal sitt städschema – rum efter rum dammas, sopas och golven torkas. Arbetet kräver noggrannhet och försiktighet – fel lyft eller rörelser kan leda till skador.
– Det är inte svårt, men vi måste jobba rätt för att inte skada oss, säger Jamal.
Lokalvård är ett arbete som ofta går obemärkt förbi – tills det inte blir gjort. Då märks det genast. Vädret påverkar inte heller så mycket, menar Jamal.
– Grus, gräs, snö – det är samma smuts. Man vänjer sig.
Lokalvården i Nora består av ett 20-tal personer, inklusive chef och administratör. De ansvarar för cirka 40 000 av kommunens totalt 70 000 kvadratmeter. Där det finns kommunal verksamhet, där finns det också en lokalvårdare.

Vi klipper gräset medan matchen pågår

Sari Puranen är chef och beskriver arbetet som mer krävande än många tror.
– Vi brukar säga att vi klipper gräset på fotbollsplanen medan matchen pågår.
Städningen sker under vardagar – mitt under pågående verksamhet. Det kräver hänsyn från både lokalvårdare och alla andra som vistas i lokalerna. Små saker gör stor skillnad: att slänga skräp på rätt plats, torka av skorna vid entrén och att inte klottra eller hålla på med annan skadegörelse.
Arbetet skiljer sig också beroende på lokaltyp. På ett kontor går städningen ofta snabbare – medan exempelvis en förskola kräver mer tid.
– Det är olika sätt att städa. På en förskola är det till exempel ofta leksaker framme och fler mattor som ska dammsugas, säger Jamal. För att dokumentera arbetet använder lokalvårdarna surfplattor med ritningar över byggnaderna. När ett rum är klart markeras det i grönt, och varje plats har en checklista att följa. I matsalar används dessutom ett bakteriedödande medel som kommunen tillverkar själva – genom att blanda vatten och salt och tillsätta elektricitet skapas en syra som dödar bakterier, helt utan kemikalier.
Med en robot som hjälpreda På Karlsäng används även en städrobot som hjälper till att damma och tvätta korridorerna. Den ersätter inte personalen, men underlättar arbetet. – Utan roboten skulle det vara svårt att hinna med korridorerna innan eleverna kommer, förklarar Jamal.
Efter vårt besök fortsätter Jamals arbetsdag fram till kl. 15.00. Förhoppningen är att han och kollegorna slipper mötas av klotter och nedskräpning. Men oavsett hur det ser ut när dagen börjar, så är de där – och ser till att våra gemensamma lokaler är rena, trygga och trivsamma.