Orosanmälan

När ska man anmäla, får jag vara anonym och hur gör jag för att anmäla? Nedan finns svar på de vanligaste frågorna kring orosanmälningar.

När ska man anmäla?

Du som arbetar med barn och unga är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten om du misstänker att ett barn eller ungdom under 21 år far illa.

Du behöver inte vara säker på att ett barn far illa, du har anmälningsskyldighet även om du misstänker att ett barn far illa.

Anmäla som privatperson

Som privatperson har du möjlighet att vara anonym när du gör en orosanmälan. Om du väljer att uppge ditt namn kan socialtjänsten inte garantera din anonymitet. Efter att en anmälan inkommit gör socialtjänsten en bedömning om hur vi ska gå vidare med uppgifterna i anmälan.

Får jag vara anonym?

En person som är anmälningsskyldig får inte vara anonym. Som privatperson får du anmäla anonymt.

Anmälningsskyldigheten gäller alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar, exempelvis sjukvården, skola och polis. Är du osäker på om anmälningsskyldigheten gäller dig, ring socialtjänsten och fråga.

Hur gör jag en anmälan?

Ring oss om din oro är akut. Under kontorstid ringer du telefon: 070-005 03 80. Vid akut oro utanför kontorstid ska du kontakta socialjouren i Örebro på telefon: 019-21 41 05. Eller polisen via nödnummer 112.

Våra ordinarie kontorstider är:

Måndag–fredag klockan. 08:00-12:00 och 13:00-16:30

Följande datum är kontorstiden klockan. 08:00 - 13:00:

Dagen före Alla helgons dag 3 november 2023

Trettondagsafton 5 januari 2024

Skärtorsdag 28 mars 2024

Valborgsmässoafton 30 april 2024

Dag före Kristi Himmelfärdsdag 8 maj 2024

Dag före pingstafton 17 maj 2024

Dag före midsommarafton 20 juni 2024

Dag före alla helgons dag 1 november 2024

Vad händer efter en orosanmälan?

När socialtjänsten har tagit emot en orosanmälan måste socialtjänsten samma dag eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen göra en bedömning om barnet är i akut behov av skydd. Därefter gör socialtjänsten en förhandsbedömning som ska vara avslutad inom fjorton dagar. Under en förhandsbedömning får socialtjänsten endast ha kontakt med anmälaren, vårdnadshavare och barnet som anmälan berör.

Om det finns misstankar för att barnet är utsatt för våld eller andra övergrepp inleds utredning utan förhandsbedömning.

Om förhandsbedömningen visar att det finns misstankar om att barnet far illa eller det kan antas att barnet behöver insatser från socialtjänsten inleder socialtjänsten en utredning enligt 11 kapitlet 1§ i Socialtjänstlagen.

Anmälningsskyldiga personer kan få återkoppling om att anmälan är mottagen av socialtjänsten och om en utredning är inledd, inte inledd eller redan pågår, om återkopplingen inte bedöms vara olämplig. Anmälningsskyldiga får ingen återkoppling om orsaken bakom beslutet om inte samtycke till detta lämnas från föräldrarna. För att anmälaren ska kunna få återkoppling behöver nödvändiga kontaktuppgifter lämnas till anmälaren (gärna direktnummer).

Hur går en utredning till?

Utredningen görs i regel inom fyra månader. Socialtjänsten beslutar om vilka kontakter som ska tas under utredningen. Varje utredning planeras individuellt. Socialtjänsten samtalar med barn och vårdnadshavare under utredningen.

När utredningen är klar sammanställs ett beslutsunderlag med förslag på lämpliga hjälpinsatser i familjen. Samtycker vårdnadshavare och eventuellt barn till föreslagna hjälpinsatser avslutas utredningen med att bevilja insats. Om samtycke saknas avslutas kontakten med socialtjänsten.

Vilka hjälpinsatser kan man få?

Socialtjänsten erbjuder flertal olika stödinsatser till barn och deras familjer. Vilka insatser som erbjuds kan också skilja sig mellan kommuner. Vanliga insatser är stöd i öppenvård så som föräldrastödjande samtal. I särskilda fall där svår problematik identifierats i familjen under utredningen kan det bli aktuellt med en placering av barnet utanför hemmet.

Alla insatser följs och utvärderas regelbundet av socialtjänsten. Samverkan kan ske med andra verksamheter om det är nödvändigt och om familjen samtycker till samverkan.

Vad är vård enligt LVU (Lagen om vård av unga)

Om en utredning påvisar att det finns påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling och samtycke till föreslagna hjälpinsatser saknas från familjen (vårdnadshavare och barn över 15 år) kan socialnämnden ansöka om tvångsvård hos Förvaltningsrätten. För att Förvaltningsrätten ska kunna besluta om vård enligt LVU behöver det finnas omfattande brister i omsorgen hos vårdnadshavare gentemot barnet i form av fysisk/psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande eller annan försummelse som ger barnet påtagliga risker/konsekvenser i sin hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten kan också fatta beslut om LVU om ungdomen utsätter sin hälsa och utveckling genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Fattar Förvaltningsrätten beslut om LVU resulterar detta oftast i att barnet placeras utanför hemmet.

LVU vård följs och utvärderas regelbundet av socialtjänsten likt andra hjälpinsatser hos socialtjänsten. Även vid LVU samverkar socialtjänsten med andra verksamheter om det är nödvändigt.

När LVU vård råder är det socialnämnden som har det yttersta ansvaret för hur vården för den unge ska ordnas under vårdtiden.