• Huvudmeny

Gemensam överenskommelse för likvärdig utbildning av nyanlända elever i Nora kommun

Alla barn utan åtskillnad ska erbjudas en kvalitativ och likvärdig förskola/skola med utbildning anpassad efter elevens individuella behov och förutsättningar

Bakgrund


Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund. Asylsökande barn och ungdomar har samma rättigheter till förskola, skolbarnomsorg samt utbildning i grundskola/gymnasieskola som barn bosatta i Sverige. I förskolan ska barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sitt modersmål och det svenska språket (SKOLFS 2005:11). I grundskolan har barn och unga rätt till modersmålsundervisning (Grundskoleförordning 2 kap 9 §). Utöver modersmålsundervisning har eleven rätt till studiehandledning i olika ämnen på sitt modersmål (eller annat språk som eleven tidigare fått sin undervisning i). Eleven har rätt till svenska som andraspråk som ämne. Olika språk skall ses som en tillgång och den kulturella bakgrunden bör tas tillvara. Skolverket kom ut med allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2008. Råden bör följas om inte kommunen kan påvisa att man tillgodoser dessa på annat sätt.

Syfte


Genom kommungemensam överrenskommelse för likvärdig utbildning, och introduktion av nyanlända elever och föräldrar ska dessa elevers rätt till en likvärdig förskola och skola i Nora kommun säkerställas. Förskolan/skolan ska utgå från barnets/elevens förutsättningar och individanpassade lösningar ska göras för de barn och elever som har det behovet. All berörd personal ska känna till överrenskommelsen och ges möjlighet att jobba utifrån dess innehåll. Överenskommelsen och effekterna ska följas upp och vid behov omarbetas.

Mål


Att leva upp till innehållet i Nora kommuns Vision ´En skola för alla barn´. Att följa rekommendationerna i Skolverkets ´Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever´(2008), och FN:s barnkonvention, där alla barn utan åtskillnad erbjuds kvalitativ och likvärdig förskola/skola med utbildning anpassad efter elevens individuella behov och förutsättningar.

Vilka är de nyanlända eleverna?


Begreppet "nyanländ" används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd.

Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning.

Det som de nyanlända barnen och ungdomarna dock har gemensamt är att de har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt. Deras upplevelser före ankomsten till Sverige liksom familjens möjligheter att stanna i landet påverkar studiesituationen. Deras hälsotillstånd kan variera stort beroende på under vilka omständigheter de levt. Här finns allt ifrån en trygg tillvaro i hemlandet till traumatiska upplevelser av krig, flykt och väntan. De nyanlända elevernas föräldrar kan vara etablerade i det svenska samhället i olika grad. En del har arbete, studerar eller forskar, andra är arbetslösa, en del väntar på besked om asyl och ytterligare andra kan vara gömda. Barn som växer upp i Sverige har tillgång till hälsovård under sin uppväxt. Nyanlända barn och ungdomar kommer ibland från länder där situationen är kaotisk och där sjukvården är bristfällig. De kan ha sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar som inte är diagnostiserade eller behandlade. De kan
också lida av traumaskador som uppstått på grund av upplevelser i hemlandet eller under flykten. Reaktioner på traumatiska händelser kan komma efter flera år. Skolan behöver därför ha beredskap för att elever, som till synes har anpassat sig väl, senare kan få problem som beror på händelser i hemlandet eller under flykten till Sverige.

De nyanlända elevernas skolbakgrund ser olika ut. Vissa har gedigna skolerfarenheter medan andra aldrig har fått möjlighet att gå i skolan eller har en mycket splittrad skolgång. Ungdomar som kommer till Sverige sent under sin skoltid har, liksom sina föräldrar, oftast en redan etablerad bild av vad skola innebär utifrån sina erfarenheter av skolsystemet i ursprungslandet. Den svenska skolan kan då kännas främmande och svår att förstå sig på vilket ställer särskilda krav på skolans förmåga att på ett tydligt och respektfullt sätt förmedla vilka nationella mål som finns för den svenska skolan och hur man arbetar för att nå dessa mål.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige utan medföljande föräldrar eller vårdnaAsylsökandedshavare


För dessa barn och ungdomar ska kommunen snarast utse en god man. Den gode mannens ansvar omfattar bl.a. barnens skolgång och han eller hon är därför en viktig samtalspartner när det gäller skolintroduktion och skolgång. Behovet av stödjande strukturer är av mycket stor betydelse gällande dessa barn både inom och utom skolan.

Introduktion

Innehållet i överrenskommelsen ska finnas tillgänglig för alla familjer eller barn/ungdomar som kommer till Sverige och Nora, via flyktinghandläggare, socialsekreterare, rektor, bildningsförvaltning eller kommunens hemsida, för att underlätta kontakter och skolstart.

Syfte

  • Att en nyanländ elev så snart som möjligt ska kunna börja skolan
  • Att utveckla en gemensam förståelse i mottagande skola avseende elevers bakgrund och kunskaper samt utbildningsbehov.
  • Att upprätta en individuell planering
  • Att upprätta åtgärdsprogram vid behov

Inskrivningssamtal


Rektor ansvarar för inskrivningssamtal med elev och elevens föräldrar eller god man, tillsammans med klasslärare/mentor, skolsköterska, tolk och ev.flyktinghandläggare.                                                                                                       
Skolan söker information gällande elevens tidigare skolgång t.ex. hur många år eleven gått i skola och i vilken typ av skola, samt en första information om elevens hälsa och eventuella vaccinationer.

Välkomstsamtal


Grund för god föräldrakontakt läggs i välkomstsamtalet och för elevens goda möjligheter att lyckas bra i skolan. En eller ett par av elevens lärare genomför ett välkomstsamtal tillsammans med en tolk i elevens hem, eller i skolan om elevens föräldrar så önskar. Viktigt är att lyssna på föräldrarnas tankar, funderingar och önskemål kring barnets skolgång och vad som är viktigt för familjen. Samverkan med familjen ska alltid ske i dialog. En planering för en kortare period presenteras, samt information om fadder eller kamratstödjare för att underlätta elevens väg in i klassen och skolans gemenskap.

Individuell planering


I en individuell planering ska skolan;
  • Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk.
  • Kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning.
  • Ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras.
  • Genomföra kartläggning fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven.

Individuellt stöd och den undervisning eleven får ska planeras och utgå från elevens kunskaper, styrkor och förmågor och inte i första hand från eventuellt bristande förmåga. Kartläggningen ska genomföras stegvis och dokumenteras. En individuell studieplan ska upprättas och revideras fortlöpande. Eleven och elevens föräldrar ska ges återkommande tillfällen att ställa frågor och få information om skolans verksamhet och styrdokument.  Utifrån en individuell bedömning fattas beslut av rektor om eleven ska ha sin placering i särskild förberedelseklass eller i reguljär klass med individuellt anpassat stöd. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas samt om elevhälsan ska finnas med i fortsatt planering av insatser för elever med särskilda behov.

Undervisningen


Det är viktigt att skolan
  • Organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar
  • Utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor
  • Tar tillvara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare
  • Tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll
  • Har en tydlig och känd ansvarsfördelning för den enskilde elevens undervisning

För att kunna tillgodose elevens rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet, krävs ett samarbete mellan skolorna i Nora kommun och att en gemensam planering görs. Rektor ansvarar för att eleven och elevens föräldrar får information om elevens rätt till modersmålsstöd. Rektor tar beslut om modersmålsstöd utifrån elevens föräldrars önskemål. Rektor ansvarar för att nyanländ elev får tillång till, och effektivt lär sig använda, hjälpmedel som lexikon, digital information och ämnesläromedel på modersmålet, och att eleven får stöd att utveckla god studieteknik.
Undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan ska ordnas i stället för undervisning i svenska. Man kan också läsa SVA som språkval, som elevens val eller inom ramen för skolans val. Beroende på elevantal kan organisationen av SVA-undervisningen se olika ut på skolor. Det viktiga är allt eleverna bedöms enligt kursplanen för SVA-kriterierna. I grundskolan är det rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk.

Uppföljning och utvärdering


Nora kommun ska
  • Utvärdera effekterna av denna överrenskommelse årligen.
  • Följa upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk tillgodoses inom kommunen.
 
Förskolan och skolan ska i sitt systematiska kvalitetsarbete
 
  • Bedöma i vilken grad nyanlända elevers behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses.
  • Regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion
  • Utvärdera effekterna av placering för den enskilda eleven
  • Följa upp elevens föräldrars upplevelse av att ha deltagit när skolsituationen planeras och genomförs

 

Kompetensutveckling

Kommunen ska

  • Identifiera behov och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning.

Förskolan och skolan ska

  • Inventera personalens behov av kompetensutveckling
  • Bedöma personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling
  • Erbjuda kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för alla pedagoger i skolan oavsett ämne

Definitioner och begrepp


Andraspråk


Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål)

Asylsökande


Person som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol.

Ensamkommande barn


Barn eller ungdomar under 18 år som kommit till Sverige utan föräldrar eller andra legala vårdnadshavare.

Nyanlända elever


Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer

Förberedelseklass


Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Förberedelseklassens mål är att hjälpa varje elev att uppnå en sådan kunskapsnivå i svenska språket att han/hon kan tillgodogöra sig undervisning i svensk klass.

God man


Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Utses av kommunen (Överförmyndarnämnden).

Gömda barn


Alla barn som befinner sig i landet olagligt för att de fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och gömmer sig för att inte avvisningen ska verkställas.

Papperslösa barn


Uttrycket "papperslösa" används ibland för att beteckna dem som bor irreguljärt i Sverige utan att ha ansökt om uppehållstillstånd. De har aldrig registrerats hos Migrationsverket. Detta till skillnad från "gömda", som brukar användas om dem som har varit asylsökande.

Studiehandledning på modersmål


Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Föräldrar och skola samtalar om elevens behov av studiehandledning. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål.

Informationsägare: Bildningsförvaltningen
Sidan uppdaterad: 2018-02-27