• Huvudmeny

Historia

Nora kommun, från gruv- och skogsbygd till blomstrande industristad

Befolkning

När Nora fick stadsprivilegier år 1643 beräknades folkmängden till ca 400 personer i staden. Idag, omkr 370 år senare, har hela kommunen en folkmängd på ca 10 500 personer varav ca 6 500 bor i centrala Nora.

Befolkningsökningen började på allvar i och med Nora Bergslags järnvägs tillkomst under senare delen av 1800-talet. Järnvägen innebar ett stort uppsving för bergsbruket och järnhanteringen och utvecklingen började gå fortare. Befolkningen växte från 908 personer år 1850 till 1 536 personer år 1880 och rusade vidare i samma takt genom industriernas framväxt och storhetstid på andra sidan sekelskiftet.

Ekonomisk kris och elektricitet

Stora ekonomiska kriser inom järnhanteringen medförde att den nästan upphörde vid sekelskiftet 1800 -1900. I Nora pågick byggnationen av staden: den nya kyrkan, rådhuset och tingshuset m.fl. Inköpet av Hagby gård gav kommunen en stor landareal och ett vattenfall där man byggde ett vattenledningsverk med eget elektricitetsverk och en kraftstation. På så sätt kunde nya industrier få energi. I och med att en ny stadsplan utformades utökades stadens område åt väster med ett område nästan lika stort som det gamla.

Industriernas framväxt

Efter sekelskiftet fortsatte Nora, trots ekonomisk kris, stadigt framåt i tillväxt och utveckling. Fabriker byggdes, banker, skolor och sjukhus uppfördes eller moderniserades och den kommunala förvaltningen moderniserades. Folkrörelserna tog plats och affärslivet och handeln utvecklades.

I kommunerna Viker, Järnboås och Nora landskommun levde man främst på gruv- och skogsindustrin. Efter 1950-talets kommunsammanslagning till den gemensamma Noraskogs kommun var de stora bolagen Pershyttans gruvbolag AB, AB Pershyttan och Stribergs Gruva AB. Samtliga drev gruvor, hyttor och elkraftdistribution.

Nitroglycerin AB i Gyttorp som tillverkade sprängmedel och Tändrörsfabriken AB som tillverkde tändhattar till bergsbruk- och gruvindustrin har präglat bygden. AB Sågbladsfabriken och ingenjörsfirman CHE Johansson var leverantörer till nationella och internationella sågverksindustrier.

Stad och landskommun

År 1862 utfärdades förordningarna om den kommunala självstyrelsen. Dessa satte punkt för en nästan trehundraårig era där staten haft ett starkt inflytande på verksamheten i de dåvarande socknarna och städerna. Nu skulle det finnas en kommunalstyrelse på landet och en kommunalstyrelse i stad samt en kyrkostämma, ett kyrkoråd, ett skolråd och ett landsting. Landskommun blev benämningen på en kommun som inte var stad, köping eller municipalsamhälle.

Viker, Nora Landskommun och Järnboås styrdes av kommunalfullmäktige, en kommunalnämnd och styrelser i olika förbestämda områden så som fattigvårdsstyrelse, socialnämnd, barnavårdsnämnd, hälsovårdsnämnd m.fl.

I Nora stad inrättades en drätselkammare som motsvarade landskommunernas kommunalfullmäktige. Drätselkammaren var från början ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi och på grund av denna viktiga syssla blev den också stadens styrelse i egentlig mening.

Informationsägare: Kommunstyrelsen
Sidan uppdaterad: 2020-01-14

Läs mer om Noras tidiga historia på kommunarkivet.