• Huvudmeny

Kostpolitiskt program

Riktlinjer för mat och måltider i Nora kommun antaget 20160316 KF §15

Hållbart och hälsosamt

Begreppet Hållbar utveckling myntades av FN:s kommission för Miljö och Utveckling, den s k ”Brundtland kommissionen” (FN, 1987). Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen såväl lokalt som globalt. Detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21 vilket antogs vid FN:s Riokonferens 1992, de nationella målen kring Agenda 21 arbetet tas upp i regeringens betänkande ”En hållbar framtid i sikte” (SOU2003:31). Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt beroende delar: miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och kulturell hållbarhet.

Hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Ett samhälle som formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Hållbar utveckling definieras som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (FN, 1987).

Våra matvanor har stor påverkan på miljön. Så mycket som en fjärdedel av hushållens påverkan på klimatet kommer från maten vi äter. Med en mer klimatsmart kost och andra tekniska åtgärder skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050 (Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, u.å). I Örebro län serveras årligen 13 miljoner offentliga måltider, vilket motsvarar drygt hälften av utsläppen från länets industrier (Örebro kommun, 2014). De offentliga måltiderna är en således en viktig del i arbetet för att minska samhällets miljö- och klimatpåverkan.

Mat som är bra för klimatet är dessutom också bra för hälsan. Hållbart och hälsosamt innebär att kommunen strävar efter att servera mer attraktiva, lustfyllda och goda måltider med hjälp av;

  • Öka andelen ekologiska livsmedel.
  • Öka andelen säsongsanpassade livsmedel.
  • Ökad andel vegetabilier.
  • Köttkonsumtionen ska minska på sikt. Dock ska andelen svenskt kött öka.
  • Minskad mängd matsvinn.

Hälsan är generellt sett god bland barn och vuxna i Sverige. Den är dock inte jämt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Förskola, skola och omsorg är därför viktiga arenor för utveckling mot en mer jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2014).

Det finns mycket att vinna på att främja bra mat- och rörelsevanor i tidig ålder och därigenom förebygga hälsoproblem som vuxen. Forskning visar att barn har svårare att bli av med sin övervikt idag, och att majoriteten av de barn som blir överviktiga bibehåller sin övervikt i vuxen ålder. (Statens Beredning för medicinska och social utvärdering, 2002). Barn och ungdomar som rör på sig, äter och sover bra har lättare att lära.

Personer med funktionsnedsättning har en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Både övervikt och undervikt samt fysisk inaktivitet är vanligt förekommande. Goda matvanor kan tillsammans med andra åtgärder bidra till bättre hälsa (Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut, 2012)

Åldrande innebär bland annat att näringsbehovet förändras. Naturliga förändringar i kroppen, sjukdomar, undernäring, läkemedel och fysiska faktorer som svårigheter att röra sig, muntorrhet och psykosociala faktorer (som ensamhet eller nedstämdhet) påverkar aptit och ätande. Mat och måltider blir därför extra viktiga för att tillgodose näringsbehov och främja god livskvalitet (Livsmedelsverket, 2011).

Måltiderna – en viktig del av verksamheten

En bra måltid innefattar inte bara maten på tallriken, utan kännetecknas av flera faktorer som tillsammans är viktiga för helhetsupplevelsen. Måltiden har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Genom att se på måltiderna som en viktig resurs och integrera dem i verksamheterna skapas mervärden.

Figur 1. Modell Bra måltid Livsmedelsverket (Livsmedelsverket, u.å)

Syfte

Syftet med det kostpolitiska programmet är att skapa ett gemensamt förhållningssätt till mat, måltider och måltidsmiljöer som främjar en hållbar utveckling.

Det kostpolitiska programmet ska vara ett verktyg för kvalitetssäkring för de som tillagar, hanterar och serverar mat eller möter matgäster i sitt arbete, samt för dem som fattar beslut.

Utgångspunkter

Det kostpolitiska programmet utgår från Nora kommuns vision och relevanta övergripande mål beslutade av KF 2012-12-12 (Nora kommun, 2012).

Vision:
”Nora – möjligheternas kommun där historia och framtid skapas”

Mål:
”Nora har en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling”
”Nora kommun har god livskvalité för alla som bor eller verkar här”

Det kostpolitiska programmet utgår också från rekommendationer och riktlinjer för offentliga måltider som arbetats fram av Livsmedelsverket (www.livsmedelsverket.se) samt Måldokument för Nora kommuns måltidsverksamhet (Nora kommun, 2009).

Vision

Alla berörda invånare i Nora kommun ska erbjudas mat, måltider och måltidsmiljöer som främjar god och jämlik hälsa samt hållbar utveckling.

Mål

  • Mat och måltider är en integrerad del av den kommunala verksamheten

Indikatorer:
Andel verksamheter som har regelbundna matråd, kostmöten eller motsvarande i verksamheten (ja/nej)

  • Måltidsmiljön är lugn, trivsam och erbjuder tillfälle för social gemenskap och avkoppling samt främjar goda matvanor

Indikatorer:
Andel elever som upplever trygghet i skolmatsalen (Skolmatsverige)
Andel elever som upplever lugn och ro i matsalen (skolenkäten)
Andel elever som uppger att de trivs i skolans matsal/restaurang (Liv och Hälsa ung)
Andelen äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund (öppna jämförelser)

  • Mat som serveras är god, säker och anpassad efter matgästens behov

Indikatorer:
Andel elever som äter varje dag. (Liv och hälsa ung, Elevhälsosamtal)
Andel elever som äter maten i skolan varje dag (Skolenkäten)
Andel elever som uppger att maten som serveras är god (skolmatsverige)
Andel äldre i hemtjänst som tycker att maten är god eller mycket god (matlådeenkäten)
Andel äldre i särskilda boenden som anger att maten smakar bra eller ganska bra (Öppna jämförelser)
Andel äldre som äter varje dag. (Senior alert)

  • Mat och måltider främjar resurshushållning och kretsloppstänkande

Indikatorer:
Andel ekologiska livsmedel (statistik kr, kilo av totala inköpen av livsmedel)
Andel mat som kastas (svinnmätning)
Koldioxidekvivalenter, CO2 per kilo livsmedel

Källor till indikatorerna

  • Skolmat Sverige, nationell undersökning, (http://www.skolmatsverige.se/)
  • Skolenkäten, lokal undersökning,
  • Liv & hälsa Ung, regional undersökning, (http://www.regionorebrolan.se/livohalsaung)
  • Elevhälsosamtal, lokal undersökning,
  • Öppna jämförelser, nationell undersökning, (http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser.275.html)
  • Matlådeenkäten, lokal undersökning
  • Senior Alert, nationell undersökning, (http://plus.rjl.se/senioralert)
  • Inköp ekologiska livsmedel, nationell undersökning, (http://www.ekomatcentrum.se/)
  • Svinnmätning, lokal undersökning, (http://www.regionorebrolan.se/hallbaramaltider)
  • Koldioxidekvivalenter, nationell undersökning, (http://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf)

Genomförande, uppföljning och utvärdering

Det kostpolitiska programmet är ett långsiktigt inriktningsdokument vars mål är styrande för alla berörda kommunala verksamheter. Programmet revideras vart fjärde år.

Programmet kompletteras med en årlig verksamhetsplan där berörda enheter analyserar och prioriterar de aktiviteter som varje år ska genomföras för att målen ska nås. Verksamhetsplanen redovisas till kommunstyrelsen inför varje verksamhetsår. Ansvarig tjänsteperson för att verksamhetsplanen tas fram är kommunchefen. Om det i verksamhetsplanen prioriteras åtgärder som kräver ekonomiska resurser behandlas dessa i det ordinarie budgetarbetet.

I kommunens årsredovisning redovisas de aktiviteter som genomförts under föregående år och resultaten av dessa analyseras i förhållande till målen. Analysen ger också underlag för kommande års verksamhetsplan. Ansvarig tjänsteperson för att redovisning tas fram och att analysen genomförs är kommunchefen.

Referenser

  1. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Förenta Nationerna. Hämtad från http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf

Jordbruksverket, Livsmedelsverket & Naturvårdsverket. (u.å). Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden. Jönköping: Jordbruksverket. Hämtad från http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf

Livsmedelsverket. (2011). Bra mat i Äldreomsorgen: Omsorgspersonal. Uppsala: Livsmedelsveket. Hämtat från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/aldreomsorg/rad-och-material/aldremat_omsorgspersonal.pdf

Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut. (2012). Uppmuntra till bra måltider: Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/gruppbostad-lss/rad-och material/uppmuntra_till_bra_maltider_livsmedelsverket.pdf

Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/en-bra-maltid/

Nora kommun. (2009). Måldokument för Nora kommuns måltidsverksamhet. Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/kommunpolitik/planerochstyrdokument/maltid/maldokumentformaltidsverksamheten.4.48017f1a1291d8a2b7b800018120.html

Nora kommun. (2012). Förslag till övergripande mål för Nora kommun (Kf §254 dnr 373/2012). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.19eae5ad13ae1eda7e92e02/1391612341729/Kf+2012-12-12.pdf

Nora kommun. (2013). Uppdrag om att ta fram ett övergripande kostpolitiskt program för Nora kommun(Ks§113 dnr 265/2013). Nora: Nora kommun . Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.76f275371410de6bf0818c6/1391671707602/Ks+2013-09-18.pdf

Örebro kommun. (2014). Temarapport Smartare mat 2014: Uppföljning av Örebro kommuns arbete med smartare mat (Ks 102/2014). Örebro: Örebro kommun. Hämtad från http://www.orebro.se/download/18.737dde8214deb59b551146b/1435047556102/Smartare+mat+temarapport+2014.pdf

SOU 2003:31. En hållbar framtid i sikte. Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från http://www.regeringen.se/contentassets/59fe59061e4e4861a6dd7579b720ca51/en-hallbar-framtid-i-sikte

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2002). Fetma - problem och åtgärder (Rapport nr 160). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/fetmafull.html

Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf

Informationsägare: Stöd & service, kostenheten
Sidan uppdaterad: 2016-08-25