• A-Ö
  • Om webbplatsen
  • Huvudmeny

Gruppbostäder

Riktlinjer för gruppbostäder

I Nora kommun finns gruppbostäder för ensamkommande barn samt personer med funktionshinder eller neuropsykiatriska diagnoser. Maten och måltider har stor betydelse för välmående och trivsel och kan vara en av dagens höjdpunkter.

Bra principer för måltider i gruppbostäder (Livsmedelsverket, 2012).

  • Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö, erbjuda gemenskap och främja livskvalitet
  • Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de boendes egna behov, vanor och önskemål
  • Måltidsordning är ett bra sätt att dela in dygnet
  • Måltiderna ska bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion

Måltider

Måltiderna i gruppbostäder bör följa de officiella kostråden som står på vetenskaplig grund och baseras på en sammanvägning av aktuell forskning. Råden riktar sig till friska personer. Kontakt med dietist kan behövas för individuella råd till personer med särskilda behov och sjukdomar.

Livsmedelsverkets fem kostråd för att äta hälsosamt (Livsmedelsverket, 2012):

  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
  • Begränsa intaget av läsk, godis och chips.
  • Äta mindre salt.

Samverkan och kompetensutveckling

Personal på gruppbostäder har i uppdrag att handla och tillaga måltider på uppdrag av brukarna. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdragen innebär.

Måltidsmiljö

Gott bemötande och trevliga lokaler där maten ska ätas bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas som helhet. Rena, fräscha och trevliga lokaler bidrar till matlust och trivsel.

Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Bra att också tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera ”spring” i lokalen, samt att vänta med disk till efter måltiden.

Delaktighet och inflytande

Boende ska så långt som möjligt vara med i planering av menyer och inköp. Matrådsmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där Livsmedelsverkets modell för bra måltider, se sid 5, används.

Pedagogiska måltider

Mat ger inte bara energi och näringsämnen, utan varje måltid är också en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. På gruppbostäder planerar, handlar och tillagar personal och boende maten tillsammans. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med de boende. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att skapa lugn och ro under måltiderna och bidrar till att boendets miljö så långt som möjligt är hemlik. De boende behöver personal som förebilder och stöd (Livsmedelsverket, 2012).

Personalen är förebilder bland annat genom att:

  • visa vad en balanserad måltid är
  • äta all mat som serveras
  • främja matglädje och förmedla en positiv inställning till måltiden

Den pedagogiska måltiden ingår i personalens arbetstid. Arbetsledare bedömer hur många av personalen som ska äta pedagogiskt i varje arbetsgrupp och måltid.

Festliga tillfällen

I de flesta kulturer firar man högtider och andra tillfällen genom att äta tillsammans. Fester och högtider är efterlängtade undantag i vardagen. Helger och högtider ska uppmärksammas både vad gäller mat och dukning.

En god och jämlik hälsa inom gruppbostäder

Bra matvanor är en viktig faktor för att må bra, både nu och längre fram i livet. Studier visar att många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Det kan leda till ensidiga val av livsmedel och att man inte får i sig den näring man behöver i rätt mängd.

Att uppleva att man har en dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen generellt. När det gäller personer med utvecklingsstörning visar forskning en ökad risk för både undervikt och övervikt. Framförallt finns en förhöjd risk att drabbas av fetma. Studier visar att ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet är vanlig i denna grupp, vilket delvis kan förklara viktproblemen. För att underlätta bra mat-och rörelsevanor är det viktigt att erbjuda stödjande fysiska och sociala miljöer och ge individen möjlighet att göra hälsosamma val i vardagen (Livsmedelsverket, 2012)

Miljö och hållbar utveckling

Gruppbostäderna ska främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. Verksamheterna ska arbeta för att främja en hållbar utveckling. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Uppföljning

Uppföljning sker årligen genom brukarenkäter och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till boende och anhöriga.

Genomförande

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål och syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga.

Referenser

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Livsmedelsverket. (2012). Uppmuntra till bra måltider: Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/gruppbostad-lss/rad-och-material/uppmuntra_till_bra_maltider_livsmedelsverket.pdf

Övriga källor

  • APT diskussioner inom gruppbostäder (funktionshindrade, neuropsykiatri och ensamkommande barn)

Informationsägare: Stöd & service, Kostverksamheten
Sidan uppdaterad: