• Huvudmeny

Förskola och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg

Måltiderna i förskolan ger unika möjligheter att lägga grunden för bra matvanor. I förskoleåldern ska barnen lära sig bra matvanor, måltidsordning och bordsskick. Att lära sig hälsosamma matvanor redan i förskolan har betydelse för resten av livet (Livsmedelsverket, 2015).

Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också i FN:s barnkonvention (Regeringen, 2014).

Förskolans riktlinjer syftar till att:

  • ge förutsättningar för en god och jämlik hälsa (samt goda levnadsvanor) för barn på kommunens förskolor
  • integrera mat och måltider i den pedagogiska verksamheten

Bra principer för måltider i förskolan (Livsmedelsverket, 2015):

  • Ansvaret för att måltiderna ska bli bra vilar på hela förskolan
  • Måltiderna ska vara en resurs i det pedagogiska arbetet
  • Måltiden ska vara en trevlig upplevelse i en trygg miljö
  • Måltiderna ska vara näringsriktiga och tillagade av råvaror med god kvalitet
  • Måltiderna ska bidra till kommunens miljöarbete och en hållbar konsumtion

Livsmedelsverkets modell för bra måltider (Livsmedels­verket, u.å):

Det är en fördel om förskolan har en gemensam bild av vad måltid och måltidskvalitet innebär. Som stöd för det finns en måltidsmodell i form av ett pussel, se sid 5. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att barnen ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden ska vara säker, omfattas av krav i lagstiftningen. Med näringsriktig och hållbar menas måltider som tar hänsyn till hälsa, miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och en viktig del av dagen på förskolan.

Måltider

Förskolan ska vid heldagsplacering ge förskolebarnen 65-70 % av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt (Livsmedelsverket, 2015):

  • Ca kl. 8.00 - frukost 20-25 %,
  • Ca kl. 10.00 - fruktstund 5-10 %,
  • Ca kl. 11.30 - lunch 25-35 %,
  • Ca kl. 14.30 - mellanmål 10-15 %.
  • Vid placering senare än kl. 17.00 kan behov finnas av ytterligare ett litet mellanmål, 5-10 %.

Måltidsordningen förutsätter att hemmen kompletterar med minst en måltid.

Måltidsmiljö

Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden. Måltidsmiljön ska därför utformas i samråd med barn och pedagoger så att miljön känns trivsam och tilltalande. Alla ska ges möjlighet att äta utan tidspress. Det är också viktigt att tänka på ljudmiljön, stänga av störande ljud och minimera ”spring” i lokalen.

Samverkan och lärande

Förskolan har enligt läroplanen uppdrag att lägga en grund för barns livslånga lärande. Ett mål i läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2011) är att; ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Bra mat och fysisk aktivitet är viktiga förutsättningar och pedagogiska måltider är bra redskap. All personal som hanterar livsmedel och deltar i måltidsverksamhet- chefer, kökspersonal och pedagoger har ett gemensamt ansvar att arbeta för barnens bästa.

Delaktighet och inflytande

Matrådet är ett forum för delaktighet, inflytande och samverkan och till för att alla på förskolan ska ha en chans att vara med och påverka maten och måltidsmiljön. Det kan vara att ge förslag på maträtter eller hur man kan göra det lugnt och trivsamt i samband med måltider. I matrådet ingår förskolechef (sammankallande), pedagoger (representant), måltidspersonal och kostchef. Matrådsmöten ska omfatta måltidens alla faktorer där modellen för bra måltider, se sid 5, används. Matråden bör genomföras 1-2 ggr per termin. Barnen ska göras delaktiga.

Pedagogiska måltider

Barn behöver vuxna som förebilder och stöd. Pedagogisk måltid innebär att personal äter tillsammans med barnen. Maten är ett arbetsredskap i den pedagogiska verksamheten. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden. Pedagoger och måltidspersonal ska uppmuntra barnen att utforska smaker, dofter, färger och konsistenser, nya livsmedel och olika matkulturer. Bordssamtalen, som är en del av den pedagogiska måltiden, kan till exempel handla om varifrån maten kommer och vad som händer med den i kroppen, varför vi behöver olika sorters livsmedel, livsmedlens miljöpåverkan och om proportionerna på tallriken (Livsmedelsverket, 2015).

Den pedagogiska måltiden är en arbetsuppgift och innebär att:

  • visa vad en balanserad måltid är
  • äta all mat som serveras
  • främja matglädje och en positiv inställning till måltiden

Den pedagogiska måltiden ingår i personalens arbetstid. Förskolechef bedömer hur många av personalen som ska äta pedagogiskt i varje arbetsgrupp och måltid.

Utflykter

Under en friluftsdag eller liknande kan matsäck ibland ersätta lunch eller mellanmål. Matsäcken ska ge den energi och näring som ett mellanmål bör ge (se rubrik måltider).

I samband med till exempel utflykter till skog eller badplats kan verksamheten vid maximalt tre tillfällen/termin be föräldrar om extra matsäck eller frukt (Nora kommun, 2009). Information till föräldrar om vad en matsäck kan innehålla ska erbjudas och utarbetas av verksamhetsansvarig.

Festliga tillfällen

Förr var fester och högtider efterlängtade undantag i vardagen. Med ökat välstånd och bättre ekonomi har vi vant oss vid att ”unna oss” alltmer gott. Övervikt och fetma hos barn är en global epidemi och av WHO utnämnd till ett prioriterat hälsomål (WHO, 2012). Utrymmet att servera sötsaker är litet om maten i övrigt ska ge den näring som barn behöver och bör ske väldigt sällan.

Socker i olika former ökar risken för karies. Kariesförekomsten och tandhälsan försämras tydligt under barnets tidiga uppväxt och störst skillnad kan ses mellan 3-åringar och 6-åringar. Drygt var 5:e 6-åring har kariesskadade tänder, vilket är ytterligare en anledning till att begränsa sockerkonsumtionen (Socialstyrelsen, 2015).

En god och jämlik hälsa i förskola och pedagogisk omsorg

Livsmedelsverkets undersökningar om barns matvanor (Livsmedelsverket, 2003) visar att ungefär en femtedel av barn i förskoleåldern är överviktiga eller feta. Barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Detta beror på att många barn äter för mycket sötsaker och för lite grönsaker, frukt och fisk. De flesta barn behöver alltså inte äta mindre, utan bättre. Den typ av matvanor som de flesta barn har ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt- kärlsjukdomar senare i livet. Övervikt och fetma är också vanligare bland barn som växer upp i en mer socialt- och ekonomiskt utsatt situation. Förskolan kan erbjuda en miljö som förmedlar hälsosamma vanor, vilket i sin tur kan minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper (Livsmedelsverket, 2015; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Det är svårt att behandla övervikt och fetma hos både vuxna och ungdomar och därför behöver insatser sättas in så tidigt som möjligt. Därmed är det viktigt med hälsofrämjande och förebyggande insatser på områdena matvanor och fysisk aktivitet för att förhindra en utveckling mot övervikt eller för att normalisera eller begränsa en viktökning. Genom att främja goda matvanor och fysisk aktivitet får barnen också större chans att växa sig ur en övervikt (Socialstyrelsen, 2013).

Miljö och hållbar utveckling

Förskolans personal ska tillsammans med måltidsverksamheten främja resurshållning, kretsloppstänkande och ekonomisk hushållning. God samverkan mellan pedagogisk verksamhet och kök främjar en hållbar utveckling. Målen i gällande avfallsplan för Nora kommun (Bergslagens kommunalteknik, 2015) ska följas.

Kompetensutveckling

Personal på förskolor har i uppdrag att främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Kommunen bör därför regelbundet tillgodose och säkerställa att personal har den kompetens som uppdraget innebär.

Genomförande

Regler och instruktioner/checklistor för verksamheten för att uppnå mål o syfte med det kostpolitiska programmet beslutas av verksamhetsansvariga.

Uppföljning

Uppföljning sker genom matråden och verksamhetsberättelse och återkopplas på lämpligt sätt till föräldrar och barn.

Referenser

Bergslagens Kommunalteknik.(2015). Kommunal avfallsplan 2016 – 2020. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Strategier och mål.

Livsmedelsverket. (2003). Riksmaten-barn 2003: Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf

Livsmedelsverket. (2015). Bra mat i förskolan: Råd för förskola och famijedaghem. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/maltider-vard-skola-omsorg/forskola/rad-och material /bra_mat_i_forskolan_livsmedelsverket.pdf

Livsmedelsverket. (u.å). Måltidsmodellen. Hämtad 24 augusti,2015 från Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/en-bra-maltid/

Nora kommun. (2009). Förslag till riktlinjer gällande avgifter i skolan (Bun §20/2009, Dnr 181/08). Nora: Nora kommun. Hämtad från http://kommun.nora.se/download/18.63100b54128a6cfa47c8000428/1377688853633/BUN+2009-05-05.pdf

Regeringen. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Artikelnr: S2014.007). Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19230/2013-10-24.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Karies hos barn och ungdomar: Epidemiologiska uppgifter för år 2013 (Artikelnummer 2015-3-20). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19772/2015-3-20.pdf

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

WHO. (2012). Population-based approaches tochildhood obesity prevention. Geneva: World Health Organization.

Övriga källor

  • APT diskussioner med all personal i förskolor och pedagogisk omsorg
  • Seminarier med förskolechefer
  • Måldokument för Nora kommuns Måltidsverksamhet

Informationsägare: Stöd & service, Kostverksamheten
Sidan uppdaterad: 2017-02-28